Taxi, var god skölj.

Så är man taxichaufför då. Natten mellan fredag och lördag körde jag mitt första pass. Och det blev något att minnas – allt som kunde krångla gjorde det. Trettondagsafton 2007 som de erfarna bedömt skulle bli lugn och sansad visade sig vara precis tvärtom – alla ville åka taxi.
Jag hade ansvar för en minibuss, samt specialtransporter. Det senare innebär rullstolar och liknande. Första resan fungerade inte sökaren, passet fick ändrat ordernummer och jag hade ingen aning om hur man hanterade det, så jag knappade vilt på taxametern tills jag fick stopp på eländet. Väl i minibussen ville inte den moderna taxametern med GPS och LCD-monitor vara med alls. Mitt i en resa hängde sig hela skiten och vi fick åka till station och byta till en personbil. Halvvägs till destination lade bilens elektroniska styrsystem för växellådan av, vilket resulterade i nästan obefintlig acceleration. Problemet löstes genom att stänga av och starta om bilen. Men, en olycka kommer sällan ensam – efter omstarten fungerade inte radiokommunikationen mellan taxameter och beställningscentral (BC) så bra. Jag fick ut körordrar och tackade jag till dessa, men det syntes inte på BC så några minuter senare kom en annulering. Detta hände ett flertal gånger innan BC reagerade och frågade vad jag höll på med. “Du, jag har inte en susning” svarade jag och förklarade hur situationen såg ut från min plats. Omstart av radiokommunikationsmojängen löste problemet.

Resten av natten skickade de mig bara på långa resor… undrar varför? :)

Comments (2)
LaBengt
 

Låter som en alldeles normal dag på taxi -
en alldeles normal dag på taxi är lite värre än
alla andra…

Annars tycker jag att det låter som att du tyckte det var lite kul i alla fall???

Comment — 9 January 2007 kl 08:22 #
Strip

Skitkul!
Kan fortfarande inte riktigt greppa att någon vill betala mig för att göra nåt så roligt som att köra bil. Helt fantastiskt.

Comment — 9 January 2007 kl 09:46 #

Sorry, the comment form is closed at this time.