The good, the bad and the ugly

skor.jpgMed undantag för de som säljer saker med antingen megabit, gigahertz eller teraflops, så hatar jag verkligen å drälla omkring i affärer. Välja, kolla om det passar, titta på olika modeller osv, det är fruntimmersgöra. Och stå i kö klarar jag bara inte av, det spelar ingen roll vilken affär det är.

Men… igår gick jag förbi en skoaffär, där satt massor med skyltar “50%” och jag hade tio överblivna minuter i fickan. Kassan var tom, jag tog chansen. Jag samlade mod och stövlade in till en hylla med svarta skor som såg varma ut, ryckte tag i en sko med 43 i botten, provade den ochälgade iväg mot kassan. Fortfarande ingen där, JAAAA! En snabb tanke om att jag kanske skulle undersökt vad den kostade susade genom huvudet, men den hittade fort ut igen. Försäljaren såg glad ut när han kom tillbaka. “Ja det här går knappt pruta på” sa han och fortsatte “Det blir etthundrasjuttiofem riksdaler då”. Jaaaa! Äntligen har jag lyckats köpa något både billigt och på rea. Visserligen förstår jag fortfarande inte varför kvinnfolk hetsar upp sig så över röda REA-skyltar, men det känns skönt att åtminstone för tillfället ha löst skofrågan. Mina gamla Adidas har faktiskt känts lite tunna de senaste tre-fyra vintrarna.

Comments (0)

Sorry, the comment form is closed at this time.