Service!

Återigen ett besök hos gaddmakarn idag. Lite färre glada tillrop, lite mer vänta-på-bedövningen. Samma körsbärssmak (eller var det jordgubb kanske?) För första gången i mitt liv var det absolut inget som gjorde ont någon gång. Inte ens den där hemskemaskinen han har för å skrämma bort tandsten skapade plågor. Femhundrafemtionio riksdaler kostade kalaset och det var återigen värt varenda öre. Nu väntar jag mest på att bedövningen ska släppa så jag vågar äta. *hungrig* :eek:

Tandtroll! :eek:

Jaha, då har man varit hos gaddmakarn då. Lika jättekul som det var för *hostolv år sen, sist jag var där. Nå, idag fick jag smaka på hur det är att vara barn. Vad det smakar? “Sweet Cherry” faktiskt. En pasta som gör att man inte känner sprutan, en trevlig tidning (Teknikens Värld) att läsa medans man väntar på att bedövningen ska ta. Sist men inte minst glada tillrop om duktighetsgraden i att vrida käken ur led på bästa sätt.

Skratta du, men jag har lite svårt för våra vänner i vita rockar med sina stora starka borrmaskiner. Just nu är jag mest tacksam för att jag fick vara barn en liten stund. Sexhundratolv spänn kostade det, men det var värt vartenda öre.
Den sura bismaken kommer av tanken på att det var en gammal lagning som lossnat. Vilket i sin tur betyder att jag redan fått lida för hålet en gång tidigare. *morr*