Mörkertal

På väg till jobbet idag såg jag elva cyklister. Av dessa hade fem ljus på sina fordon. På vägen hem såg jag betydligt fler, men andelen cyklar med belysning hade minskat till nästan noll. Hur satans dumma är folk egentligen? Det är nästan så man blir lite småsugen å köra över en – bara för att visa de andra vad som händer när två ton plåt passerar rakt över en moderiktigt svartklädd velocipedförare. Jag lovar, trots den tjusiga cykelhjälmen av plast (mest luft faktiskt) lär vederbörande inte hinna yppa några sista ord eller dramatiskt snurra runt och mjukt falla ihop med handen över pannan.

Snööö!

Tjohoo! Som ett barn på julafton – det låg snö på min bil imorse!! Hade jag lyft blicken en centimeter och kikat ut genom köksfönstret hade jag haft tio minuters fyrhjulsdriven lek att se fram emot. Men inte då, istället konstaterade jag att det var tre grader varmt och att jag förmodligen inte skulle behöva spetta is. De tio minuterna ägnade jag åt tandtrådsgnuggande istället. Lycka.
När jag halat ner mitt morgontrötta akterparti för trapporna och solkat mig fram över parkeringen insåg jag att det SNÖAT! Töväder eller inte – snö är obarmhärtligt kallt för fingrarna när man ska gnugga fram små gluttgluggar på rutorna, speciellt om man är lite halvbitter för att tiden – som man några sekunder tidigare hade jättegott om – plötsligt blivit kort och inte kommer räcka till för att ta sig till jobbet i tid. Inte för att det är ett ställe jag längtar till, men det är ju trevligt om alla är där när man ska börja arbeta.
Plaskvåt snö singlade ner från himlen mellan sju och strax efter ett. Det är jag ganska säker på, för det var under den tiden jag kröp omkring ute i sölvädret å lossade rostiga bult. All snö på marken var borttinad lagom till klockan sexton. *suck*

Banankontakt

Att handla är en konst är väl inte många som skulle hålla med mig om. Men nog vidhåller jag att det faktiskt är så. Jag kommer precis från affären och jag är förbannad, förvirrad, förvånad och kanske lite förlorad. Prova någon gång att stå helt stilla i en affär och titta på folk, hur oerhört dumt de (man, vi?) beter sig.

En kvinna som ska handla bananer, smyger först fram till fruktdisken för att klämma lite försiktigt på några utspridda klasar i högen. Sen hämtar hon en påse och med denna i ena handen börjar den noggrannare utvärderingen av klasarna. Först skall klasarna plockas omkring på, de som ligger närmast flyttas undan och får byta plats med de längre bort. Varje klase undersöks nogrannt – alla skall klämmas, vickas och vridas på. Trots att det inte finns en enda fläck på någon av de fem första klasarna, ratas dessa. Slutligen koras en vinnare som åker ner i påsen som tveksamt får en löst slagen knut och ömsint placeras överst i kundvagnen. På väg bort från bananerna vänder sig kvinnan tveklöst om minst ett par gånger och skummar med orolig blick över utbudet en gång till, för att förvissa sig om att hon faktiskt valt den absolut bästa klasen.

En man däremot stegar fram till bananerna, tar den klase som ligger nära och ser ut att vara lagom stor. Släpper denna i korgen, utan påse och med blicken redan fäst på nästa anhalt.

Kvinnfolk har även en viss förmåga att inte ta den vara som står längst fram på hyllan. Nej, hon måste ha en som ingen annan pillat på, dvs den som står längst in. I vissa fall kan jag förstå beteendet, t ex vid köp av deodorant och annat som andra kan tänkas ha “provat” och därmed brutit förpackningen. Men när man gräver i botten av en binge konserver eller nödvändigtvis ska ha påsen med disktrasor som hänger längst in på kroken börjar det likna lite… paranoia?

Kartläsning!

Jippi! Steg ett av min resa mot en taxiförarlegitimation avklarad! Jag genomförde kartläsningsprovet idag, med fjorton rätt av sexton möjliga klarade jag provet med god marginal mot de elva som krävs. Visserligen var provet väldigt mycket svårare än jag väntat mig, men tiden är väl tilltagen så det finns gott om tid att fundera på frågorna. Underligt nog fick jag bara frågor om korta resor, inne i samhällen och städer – inga längre resor och inte en enda fråga om kostnader. Jag som blivit så duktig på att räkna ut sånt haha.
Två delprov kvar – Säkerhet och beteende och Lagstiftning.

Mer information:
Vägverket (Taxiförarlegitimation)
Svenska Taxiförbundet

En ren!

RådjurVerkar som farsgubben knäppt sin första rådjursbock. Rejäla horn har han också (bocken)! Man kan väl lugnt konstatera att risken är liten att den kommer från fiskbilen.

Man får gratulera!

Fotboll

Fotboll igen. En sport jag helt enkelt inte begriper mig på. Just i detta nu sitter alltså halva sverige å glor på tjugotvå man som springer fram och tillbaka över en gräsplan. eller rättare sagt, tjugo som springer, två som står å hänger. Så oerhört meningslöst, detta pågår alltså i en och en halv timma, innan den randige killen, som ingen gillar, kollar på sin klocka och godtyckligt drar till med några minuters förlängning. VM-kval kallas det. Nä, sverige har redan kvalat klart; endast en förlust med tolv mål kan ändra läget. Med tanke på att en fotbollsmatch sällan innehåller mer än två, kanske tre mål, är risken (chansen) obefintlig att vi inte får vara med 2006.

Fisketur

Tre – nästan identiska – så kallade “Phishing“-mejl låg i min inkorg och väntade på mig idag. Det är första gången jag ser fenomenet på svenska och det är inte helt utan svårighet jag håller mig för garv jag läser meddelandet.
Fortsätt läsa Fisketur…

Ny blogg

Välkommen till min nya blogg.
Jag bestämde mig för att den gamla var för krånglig att hantera – Johan tipsade om WordPress och mitt beslut var inte helt svårt att ta. Det luriga är nu hur jag ska fixa till så att resten av My House III passar ihop med det här hahaha.